DIY, Textilmuseet

Gestalta och inred för allt från vernissagefest till sömnadskurs….

På DIY kan man testa och få hjälp med alla möjliga textila hantverk och tekniker, eller bara hänga lite.  Det är ett rum för enskilda besökare, bokade grupper och studieförbund som kommer en gång i veckan.  Men rummet används även för företagsevent, skolundervisning, fester och vernissager. Textilhögskolan är en frekvent användare när elever ska examineras och för modevisningar.

Genom att forma intensiva visuella och funktionellt utrustade zoner i det stora öppna volymen skapas rumsligheter som är flexibla. En rund textil ljuddämpande ridå kan sänkas ner för att skapa ett intimt, mer eller mindre avgränsat rum runt en av arbetsytorna. Läs mer om ridån.

Ett annat rum i rummet är Svängrummet i plywood, som används både till utställningar, event och möten – det är tekniskt utrustat både för möten och utställningar. Läs mer om mötesrummet.

Besökaren behöver egentligen inte ta ställning – vill jag vara med? Du kan gå runt och kika, om du känner för det kan du slå dig ner. Inga stängda dörrar, alla är välkomna. Inspirerade av de fel och tokigheter som gärna händer när man syr och väver första gången, finns trassel och korvigheter med i dekoren. Som för att säga, det är okej att göra fel. Det är roligt att pröva.

Materialen är enkla och uttrycksfulla. Stor vikt har lagts vid att göra möbler och välja material som känns inspirerande, roliga och vardagliga, i motsats till form som uttrycker exklusivitet och elegans

Provningsgarderoben innehåller flera hundra unika plagg som museets äger. Besökarna får prova kläderna, hattarna, skorna och leka med stilar och och personligt uttryck. Garderoben är utformad som flera åtskilda miljöer med olika prägel – en mer 70-tals med en vit skinnsoffa, den andra mer åt en hattaffär på 50-talet, den tredje är en loge för en diva. Accessoirer och kläder finns på rullbara ställningar – pedagogerna på museet dressar speciella vagnar backstage och rullar ut till sina skolklasser som de arbetar med. Och de vill kunna omforma garderoben med tiden, kunna anpassa ytans storlek vartefter. Hur gör man för att skapa platser som inte uttrycker tillfällig karaktär, för att skapa ett ”säkert rum” där det är okej att leka med identitet och könsroller? Rekvisita och avgränsning mot övrig yta blev otroligt viktigt för att etablera lekens rum. För att föda fantasin behövs ett visst mått at trygghet i gemensamma, imaginära gränser runt leken.